Värderingar styr inte beteende – det är tvärtom

Det finns en av konsultkolleger ofta använd bild av en boj i vattnet. Bojen är förankrad i ett ankare på botten medan bojen flyter på ytan. Ankaret är våra värderingar medan bojen är vårt beteende. Bilden vill förmedla att våra värderingar är det inom oss som är grunden för det beteende som syns på ytan.
Jag har letat efter vad den tanken kommer ifrån utan att finna dess historia eller forskningsmässiga stöd. Tvärtom visade Ricard LaPiere redan på 30-talet att kineser inte hade några problem att få mat eller rum trots att 92% av de restauranger och hotell de besökte sa att de inte serverade kineser. Senare forskning visar samma sak, uttalade värderingar och faktiskt beteende hänger inte alltid ihop.

Däremot finns många belägg för det motsatta, beteenden styr värderingar. Inlärningspsykologin ger en empiriskt belagd teoretisk förklaring av värderingar, de är hjärnans sätt att rationalisera, förklara, våra handlingar för oss själva. Det här är inget nytt och senare års forskning stärker teorin.

Beteende styrs inte av värderingar, beteende styrs av de konsekvenser det får. Om det du gör ger en positiv konsekvens ökar chansen att du gör samma sak igen. Får beteendet en negativ konsekvens minskar sannolikheten att du upprepar handlingen. All inlärning sker på det sättet i alla levande organismer. Den här processen är omedveten och sker innan det vi uppfattar som vårt ”jag” fått ordning på världen. Det vi kallar ”jag” är en efterkonstruktion av hjärnan i syfte att få oss att känna oss som ett sammanhållet jag, en förutsägbar intelligent person.

Det är kanske det mest spännande med modern psykologi, upptäckten att jaget ”bara” är en efterkonstruktion. Det finns många studier som visar att hjärnan tar beslut att agera upp till 10 sekunder innan ”jaget” påstår sig välja hur det ska agera.

Dina värderingar är alltså en konstruktion av din hjärna för att försvara det du gör på grund av att det gynnar dig eller för att du vill undvika obehag (verkligt eller inbillat).

Det beteende som blivit förstärkt i din inlärningshistoria förklarar du med hjälp av något du kallar värderingar. Din miljö har styrt ditt beteende och dina reaktioner på andras beteende styr dem. Det här sker varje dag i din närmiljö. Skulle du exempelvis börja säga och bete dig enligt någon politisk ståndpunkt som din omgivning inte håller med om kommer du snabbt att märka en minskad uppmärksamhet från vissa och en ökad från andra. Efter en tid har du bytt ut ditt umgänge till dem som förstärker din nya ståndpunkt och/eller fått andra att prata på ditt nya sätt, eller så slutar du argumentera så för att dina vänner inte uppskattar ditt nya beteende.

När vi vill ändra beteenden i exempelvis en organisation eller grupp pratar vi ofta om att det behövs folk med de rätta värderingarna. Stämmer det? Nej, det är folk med de rätta beteendena du vill ha. Du vill ha medarbetare som GÖR rätt saker. Det är det man egentligen eftersträvar när man pratar om värderingsförändring, en beteendeförändring. Vägen dit går inte via värderingar utan via beteenden och de förändras via konsekvenser.

För att inte fastna i semantiken kan vi definiera värderingar som konsekvenshistorik. Om det du kallar värderingar är din inlärningshistoria av konsekvenser så håller jag med om att värderingar påverkar beteenden. Det svåra med det vi vet om jaget idag är att det ställer våra inlärda föreställningar på huvudet. Begrepp som värdering får en annan mening när man förstår att jaget är en uppdiktad berättelse, en sorts efterrationalisering av beteendet.

Tips för mer information

På SVT Play handlar Vetenskapsmagasinet från 31/8 (del 3 av 10) om forskning kring jaget och värderingar:
http://svtplay.se/v/1673375/vetenskapsmagasinet/del_3_av_10?sb,p102819,2,f,-1

Forskning och framsteg nummer 7 2008 handlar om jaget:
http://www.fof.se/tidning/2008/7

Min bok om beteendeförändring:
OBM - Ledarskapets psykologi